Nej till NATO – Ja till asylrätten!

År 1889 flydde den då 18-åriga Rosa Luxemburg från Polen som då var ockuperat av Tsar-Ryssland. Det var efter att ha organiserat och deltagit en av världens första storstrejker som hon jagades av polis. Efter en tid i Schweiz hamnade hon i Berlin och engagerade sig i tyska socialdemokratiska partiet (SPD) 1898. När första världskriget hotade Europa tog hon ställning för fred. Trots att hennes parti var för kriget och trots att Tysklands fiende var den samma som en gång drivit Rosa på flykt.

Hon förstod att aldrig ställa upp på nationalistisk retorik och imperialistisk ambition, vem som än är fienden.

Idag, när vi befinner oss i en ny tid av krig och militarisering, är det naturligt att bli både arg och rädd. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är avskyvärt och folkrättsvidrigt. Samtidigt måste vi komma ihåg att hålla fast vid våra grundläggande värderingar om fred och icke-våld. En upptrappad nationalistisk och hätsk stämning i Europa ledde till första världskriget och den fruktansvärda tragedi det innebar. Tyvärr ser vi skrämmande många likheter till dagens samtalsklimat. Fredsvänner utmålas som naiva utopister och nationens fiender. Krig och våld utmålas som vårt enda alternativ. Den retoriken är oerhört farlig!

För oss i Tillsammansskapet kom inte Rysslands anfallskrig mot Ukraina som någon blixt från klar himmel. Putin hade trappat upp inför det här kriget i många år. Han hade dessutom tränat inför det i Syrien, ett krig många av oss i Tillsammansskapet har egna erfarenhet av att ha flytt ifrån.

De senaste månaderna har Tillsammansgrupper varit med och mött upp tusentals flyktingar från Ukraina som kommit till Sverige. Vi gjorde det 2015 och vi gör det igen. Samtidigt minns vi som var med 2015 att solidariteten från politiker lätt kan svänga. Hösten 2015 var det bara några månader emellan att statsministern sa att hans Europa bygger inga murar till att han själv stängde Sveriges gränser och byggde murar mot omvärlden. I dag ser vi andra partiledare som splittrar då de pratar om solidaritet med flyktingar från Ukraina men förvägrar samman solidaritet åt flyktingar som kommer utifrån Europa. Tillsammansskapet kommer alltid att kämpa för rätt till skydd undan krig – oavsett om du som flyr kommer från Syrien, Afghanistan, Ukraina, Norge eller Säffle. Vår solidaritet står fast – oavsett om politiska makthavare svänger.

Tillsammansskapet är i grunden en fredsrörelse. Samtidigt som vi stöttar flyktingar behöver vi stå i solidaritet med de ryssar som under våren har demonstrerat för fred och mot kriget. Stödet till de demokratiska krafter som finns i det ryska civilsamhället är avgörande för om någon fredlig utveckling ska vara möjlig. Varaktig fred är inget som kommer i en handvändning utan en process som tar decennier att bygga upp. Under våren har vi sett hur politiska krafter använt den rädsla som kriget skapat för att genomdriva snabba och omfattande politiska förändringar i Sverige. Politiker från allt fler läger argumenterar nu för att Sverige genast borde gå med i NATO. Som en del av fredsrörelsen vet vi att en kärnvapenallians, ledd av USA, inte är rätt väg att gå. Ett svenskt NATO-medlemskap skulle innebära ökade spänningar i vårt närområde och föra oss närmare krig. Flera av NATOs medlemsländer har auktoritära politiska ledare, som Erdoğan i Turkiet och Orbán i Ungen. Vi vill inte att ungdomar i Sverige ska skickas till krig om dessa regimer anser sig vara angripna. Även när vi upprörs över Putins fruktansvärda anfallskrig behöver vi komma ihåg att vår fiendes fiende inte automatiskt är vår vän. Vi behöver värna Sveriges förmåga att kritisera alla som bryter mot mänskliga rättigheter. Vi behöver värna Sveriges förmåga att vara en röst för fred och mot kärnvapen.

Det är en mycket orolig tid vi lever i. Vi har en krigshetsande stämning. I allt detta mörker fortsätter Tillsammansskapet stå för militär alliansfrihet, för fred och för asylrätt. Vi kommer att vara en rörelse som står för fredsdemonstrationer i våra lokalsamhällen och som kommer att fortsätta arbeta för rätten till asyl.

I Rosa Luxemburgs anda kommer vi aldrig att ställa upp på nationalism och krigshetsande retorik.

Lämna en kommentar