Det är tid för ett vi

Lokalsamhällesorganisering är vårt alternativ till ojämlikhetspolitiken i Januariavtalet

I veckan som gick gav oss två nyheter särskilda skäl till eftertanke. Men medan den ena var helt dominerande i media passerade den andra med endast några notiser i lokalpressen. Medan den ena leder till större ojämlikhet ger den andra hopp om att en bättre framtid fortfarande är möjlig. Den ena nyheten är Januariavtalet som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingick. Den andra är att Tillsammansgrupperna i Skaraborg vann en delseger när regionpolitikernas förslag om att skära ner på ambulansen drogs tillbaka.   

Det kan tyckas vara underligt att ta upp nationell storpolitik som Januariavtalet samtidigt som en regional fråga om ambulans. Men just kontrasten mellan dessa nyheter säger något om vilket samhälle vi har i dag och hur vi kan göra samhället bättre.

Det har redan skrivits mer om Januariavtalet än vad som går att täcka här. Men den övergripande inriktningen från Januariavtalet går att sammanfatta i en mening: mer åt de som redan har mycket och mindre åt de som har lite. Det är ojämlikhetspolitik.

Nyheten från Skaraborg visar en helt annan väg.

Under hösten har Tillsammansgrupper i Mariestad, Töreboda och Hjo protesterat mot regionpolitikernas förslag om att spara in på ambulansen i deras lokalsamhällen. Hundratals namn har samlats in, möten har arrangerats och insändare författas.

I tisdags meddelade till sist de styrande i regionen att besparingen på ambulansen inte kommer bli av.

Återigen fick vi bevis på vad organisering i våra lokalsamhällen kan innebära.

I en tid då det parlamentariska läget i riksdagen ger oss få skäl att glädjas behöver vi höra berättelserna om de som lyckas med någonting annat. Berättelserna som ger små exempel på att det finns en annan väg än den ojämlikhetspolitiken har att erbjuda.

För nästan lika viktig som segern att ambulansen får vara kvar är segern att kampen fått nya människor att organisera sig för sitt lokalsamhälle. Det rustar oss för att ta nästa steg, det stärker rörelsen som drar åt ett annat håll. Tillsammans skapar vi en vision om ett jämlikt samhälle där det är en självklarhet att ambulansen kommer när den behövs men där också all sjukvård är jämlik. En vision om ett Sverige där ingen del av landet lämnas efter.

Det är hit vi behöver ta kampen för jämlikhet under åren som kommer. Vi behöver börja lokalt. För det är också här ojämlikhetspolitikens konsekvenser känns som mest. Det är besluten om inställda ambulanser, utvisningshotade klasskompisar och nedstängda bibliotek som gör den annars svårbegripliga politiken smärtsamt tydlig. Kampen börjar – och slutar – på hemmaplan. Därifrån kan tusentals lokalt organiserade aktivister tillsammans ställa krav på en annan politik på riksplan.

Ojämlikhetspolitiken i Januariavtalet är inte det enda alternativet. När vi organiserar oss visar vi att det finns en annan väg. I veckan som gått har vi sett det i Skaraborg. Nästa vecka kan det vara ditt lokalsamhälle som vinner en seger mot ojämlikhetspolitiken.

Mikael M Karlsson

Förbundsordförande Tillsammansskapet

Lämna en kommentar