Regeringens så kallade överenskommelse om de ensamkommande väcker faktiskt fler frågor än de ger svar. Jag tycker absolut att det är många som ska vara stolta över allt kämpande de senaste åren. Men det är långt ifrån över. Och att ge de ansvariga politikerna ryggdunkar och hejarop är definitivt inget den som även framöver vill kämpa för det enda rimliga:

Ett totalstopp av utvisningarna till Afghanistan och en amnesti för de ensamkommande.

Regeringens förslag säger en grupp ensamkommande ska kunna söka uppehållstillstånd för att fullfölja gymnasiet eller motsvarande. Gruppen innefattar följande:

* sökte asyl senast den 24 november 2015,
* har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket,
* har fått sin asylansökan prövad enligt den tillfälliga lagen (dvs efter den 20 juli 2016)
* har fått beslut som vuxna
* studerar eller har studerat och har för avsikt att fortsätta att studera på gymnasiet,
* befinner sig i landet
* inte begått brott.

Detta innebär alltså, om jag inte tolkat det fel, att en ensamkommande som kom i juli 2015 och väntat på att sin asylprocess ska börja i låt oss säga 13 månader och en ensamkommande som kom exakt samma dag och vars asylärende påbörjades alldeles nyligen har helt olika chans att stanna.

Inte beroende på asylskäl – utan beroende på om de fått vänta eller inte.

Stämmer detta så är det Regeringen presenterade idag ett rättsosäkert lotteri och inget annat.

En till frågeställning: Den föreslagna lagen ska träda i kraft i maj nästa år, meddelade Regeringen, förutsatt att den röstas igenom i Riksdagen. Vad händer då med alla de ensamkommande som fått vänta i mer än 15 månader och vars asylprocess ändå är klar. De vill säga, de har fått avslag i alla instanser? Det är otroligt många som är i den situationen och som går kvar i skolan, bland annat på gymnasiet och gymnasieförberedande program. Många av dem är åldersuppskrivna och har alltså bedömts som vuxna.

Som jag tolkar Regeringens budskap kommer även de (förutsatt att de är kvar i Sverige) att kunna söka uppehållstillstånd enligt den nya lagen om de ”studerar eller har studerat och har för avsikt att fortsätta att studera på gymnasiet”. Den enda rimliga slutsatsen jag hade dragit om jag hade varit i den situationen hade varit att jag helt enkelt slutade gå till skolan under första halvan av 2018 och istället gå under jorden/leva på gatan för att verkligen undvika att bli hämtad och förd till förvar för att sedan utvisas.

Är detta en konsekvens som Regeringen helt enkelt har räknat med?

Det är ju långt ifrån den ”ordning och reda” som Regeringen tidigare talat om.

Och vad händer med alla de ungdomar som under dessa år blivit i ett så dåligt skick att de helt enkelt inte kan gå till skolan?

Och så en sak till. Läser i ett uttalande från BRIS (Barnens rätt i samhället) att man är starkt kritiska att den tillfälliga lagen som infördes i november för 2015 nu förlängs till 2019 utan att utvärderas.

Det blir alltså ingen utvärdering av den lag som medfört det kaos och det nu förmodade rättosäkra lotteri som nu tycks bli verklighet. Det hade Regeringen tidigare lovat.

Och sist men inte minst. Under Regeringens presskonferens sades inget om det ytterst osäkra läget i Afghanistan. Och inte heller någon journalist ställde en enda fråga om detta. Det är häpnadsväckande.

Med andra ord: Ett litet steg framåt, men långt ifrån något som gynnar alla ensamkommande.

Nu måste protesterna fortsätta. Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

/Alex Bengtsson, förbundsordförande i Tillsammansskapet och aktiv i medlemsgruppen Tillsammans för Knivsta.

Lämna en kommentar