”Etnisk rensning – Nationalismens yttersta konsekvens”

Idag är det den 31 maj, minnesdagen av massmordet i Prijedor år 1992. Prijedormassakern anses vara den största massakern som begicks i Bosnien efter Srebrenica – 3000 människor (102 av dem barn) mördades.

Den 31 maj 1992 beordrade de serbiska myndigheterna i Prijedor att stadens icke-serbiska, muslimska och katolska befolkning skulle bära vita band runt armarna, samt märka sina hem med vita flaggor. Varför? För att synliggöra dem inför den kommande etniska rensningen. Under åren 1992-1995 fördrevs ca 53000 icke-serber från sina hem i staden, och omkring 31000 av dem hamnade i koncentrationsläger. De vita banden har idag blivit en symbol för den här etniska rensningen, och en påminnelse för oss andra att aldrig glömma offren eller vad som ledde fram till det som skedde. Nationalismen, splittringen.

Det här är inget jag fick lära mig i skolan. ”Det pågick konflikter i Jugoslavien och så splittrades det” var typ vad jag minns att vi fick lära oss. Först när jag 2015 var på en studieresa i Bosnien fick jag på djupet lära mig om vad som verkligen hände, och jag fick en chock. Vi besökte massgravar, gamla koncentrationsläger, pratade med överlevande och med mödrarna som blev kvar när deras makar och söner hade mördats. Deras historier och bilderna på näthinnan kommer jag aldrig någonsin glömma.

”Det får aldrig hända igen” var ett mantra vi upprepade under lektionerna om andra världskriget och förintelsen. Men etnisk rensning, koncentrationsläger, massmord HAR skett sen dess och det MÅSTE vi prata om. Etnisk rensning är nationalismen yttersta konsekvens, och det får vi aldrig förringa eller förneka.

Elise Abrahamsson

Aktivist i Tillsammansskapet

Lämna en kommentar